Digitalisera gamla småbildsnegativ
Varför?
Historien visar att teknik kommer och går. En viss teknik blir obsolet fortare än man anar, det är jag den första att skriva under på. Ta exempel som rullbandspelare, kassettbandspelare, mp3-spelare, videobandspelare för VHS, video8-kameror, zip drives, disketter, musik på CD, filmer på DVD och Blue-ray, för att bara nämna några exempel på relativt sentida teknik som hastigt och lustigt ersatts av senare teknik. Vilken ny tv har SCART-kontakt för inkoppling av videobandspelare till exempel och hur använder du gamla zip-drive-disketter på dagens laptop:ar? Stillbildskameror är sedan länge numera digitala och i dem används inte någon film, så film är numera 'ute' förutom för entusiaster med något exemplar kvar av en analog systemkamera. Men däremot kan det hos många troligen ligga kvar filmnegativ från den analoga eran. Hos de flesta troligen i huvudsak färgnegativ, då det sannolikt var det vanliga filmmaterialet vid till exempel semesterresor och för familjebilder, men också kanske en del svartvita filmnegativ. Ett problem som jag noterat är att gamla framkallade färgnegativ i vissa fall genomgår någon kemisk förändring med åren. Det bildas färgskiftningar på hela filmremsan eller på delar av den. Detta manar till att så snart som möjligt digitalisera materialet!
Att digitalisera sina gamla filmrullar är tekniken att använda för att bevara bildminnen som samlats i lådor och album från epoken med analogkamera. Med filmen digitaliserad kan modernaste teknik användas för att göra negativen till bilder som kan användas av och visas för uppväxande generationer. Med negativen digitaliserade följer också möjligheter att återupptäcka sina gamla bilder och genom idéer och bildbehandling kanske se bilderna på nya sätt, till exempel beskära annorlunda än originalet.
Så hur gör jag?
I början på 2000-talet köpte jag en skanner med vilken jag digitaliserade ett stort antal av mina gamla dia-bilder. Det fungerade och blev ganska bra resultat men det var en ganska långsam process där skanningen av en diabild tog kring en minut. Med nya Windows och MacOS stöds inte längre drivrutiner för den skannern liksom att fysisk port för inkoppling också saknas i moderna datorer. Obsolet var ordet.
Nu digitaliserar jag i stället med en DSLR med ett makro-objektiv, det vill säga jag fotar av negativet. Som ljuskälla har jag en iPad som belyser negativet underifrån med en distans på några centimeter för att minimera synligheten av att ljuskällans raster.
Kameran är en fullformatare som har inbyggd konvertering av både svartvita negativ och färgnegativ till en positiv digital bild i högupplöst .jpg format. Detta fungerar väldigt smidigt. Bilderna från kameran katalogiserar jag sedan med hjälp av Adobe Lightroom Classic.
Ett annat sätt är att fota av negativen i raw-format som man sedan kan omvandla till positiv bild i bildbehandlingsprogrammet. Görs digitaliseringen på det här sättet kan det ge mer justeringsmån i den digitaliserade bilden men medför också merarbete i omvandlingen till positiv bild. Kan vara speciellt knepigt just med färgjusteringen från färgnegativ men det går naturligtvis att jobba också på detta sätt.
